Hail Darkness Hail (Remastered) - Shining

Is there room enough for both of us? Both of us apart? Are we bound out of obligation? Is that all we've got? I get the words and then I get to thinking I don't wanna think, I wanna feel How do I feel? How do I? If you're the only one Will I never be enough? Hail, hail the lucky ones I refer to those in love Swore I'd love you till the day I die Ah, and beyond Are we going to the same place? If so, can I come? It's egg rolling thick and heavy All the past you carry Oh, I could be new You underestimate me If you're the only one Will I never be enough? Hail, hail the lucky ones I refer to those in love I sometimes realise I could only be as good As you'll let me Are you woman enough to be my man? Bandaged hand in hand I find it on the run in a race That can't be won All hail the lucky ones I refer to those in love If you're my only one So could you only one? I want to be your one enough Your one, your one, your one

Jag förbannar min moder för hennes val att skapa ett liv Och jag förbannar min fader för hans ljumna, snart tjugosju år gamla säd så viril Men främst så förbannar jag mig själv, du motbjudande fanskap, du smaklösa skämt Från födseln förlorad, sedan barnsben evigt dömd Jag är den felande länken, ett misstag som aldrig borde få ha hänt Jag säger nej till livet, nej till mig själv Och alla guds perverterade skapelser Moder jord, alla skogar och fjäll En genpol så defekt Ett mörker så perfekt

Sunshine, my only sunshine You make me happy When skies are gray You make me realize How much I love you Please don't take My sunshine away Oh Jag ser svart (svart), min syn den är fördunklad Ingen tro och inget hopp och ingen kärlek Jag ser svart (svart), gator, hus och torg Jag ser svart (svart), och ingenting betyder någonting Oh Förtvivlan, varthän jag går och varthän jag ser Förtvivlan, min arvedel Och jag vet att allt det jag säger och gör Att allt det är fel Men lik förbannat så skriker min kropp Efter mer, och mer, och mer, och mer, och mer Krossad och skadad och bruten itu Systematiskt raserar jag allting som någonsin betytt något för mig Med ett leende maniskt likt en autobahn bred Inser jag slutligen svaret till varför jag inte vill leva något mer Därför att ingenting, ingenting spelar någon roll Nej, ingenting spelar någon roll Förtvivlan, varthän jag går och varthän jag ser Förtvivlan, min arvedel Och jag vet att allt det jag säger och gör Att allt det är fel Men lik förbannat så skriker min kropp Efter mer, och mer, och mer, och mer, och mer

Kom, kom, kom, kom till mig du underbara sjukdom Slå mig sönder och samman och tvinga mig ned på knä Injicera all din ondska in i min menlösa kropp Och på ett fåtal sekunder Så försvinner alla bekymmer långt, långt bort För utan mig är du ingenting Är du ingenting Och utan dig är jag ingenting Men tillsammans är vi allt Skada mig, ja skada mig, du underbara sjukdom Beröva mig din frihet, kom och beröva mig mitt liv Ta mitt hopp, mina drömmar, mina förväntningar inför ett vi Och förstör dem allesamman, min gudomliga ledstjärna negativ För utan mig är du ingenting Är du ingenting Och utan dig är jag ingenting Men tillsammans är vi allt Ingen glädje kan liknas vid dig Och ingen erövring kan jämställas med dig Inget lyckorus kan jämföras med dig Och ingen kärlek kan någonsin ersätta dig För utan mig är du ingenting Är du ingenting Och utan dig är jag ingenting Men tillsammans är vi allt För utan mig är du ingenting Är du ingenting Och utan dig är jag ingenting Men tillsammans är vi allt

Här finns ingen värme, ingen köld Enbart ett vakuum Mina läppar de avger ett leende då jag ser hur du faller isär Nu när insikten slutligen nått dig och sorgen håller dig kär Vi vandrar hand i hand till andra sidan bron Där dyrkan utav döden är den enda sanna tron Den enda sanna tron Dina tankar ett fullständigt kaos av de tusen minnen du bär Och att var dag återuppleva denna inhumana misär Så kom nu, följ min röst till den andra sidan bron Där dyrkan utav döden är den enda sanna tron Den enda sanna tron Se nu hur alla dina minnen formas till en magnum 357 Och jag tror du vet någonstans där innerst inne Att självmord är den enda vägen ut Tveka inte, skjut, skjut, jag sa skjut, skjut Önskan att försvinna är nu betydligt mer akut För där en början finns där finns det alltid ett slut Tiden den går, minut för minut Spillror av mig själv försöker finna vägen ut ur mig Ut ur mig, in i dig